Mycket möda och stort besvär
Så kan jag bara konstatera att ytterligaren en helg helt enkelt flygit förbi. Gick åter igen och la mej tidigt på söndagen och är således hyfsat utvilad. Men man känner sej lite sliten i kropp och själ ändå.
Fredagkvällen bestod av jobb jobb jobb. Hade planerat att åka hem senast kl. 17 och hade alltså lagt upp sysslorna på så vis att de skulle vara klara då. Men tji fick jag, uppgifter dyker upp emellan som måste lösas, kl. 19 lämnade jag kontoret. Jag har dock en sån enorm tur att jag har en grym mamma som ställer upp och hämtar på dagis och lagar mat! Så när jag anlände Sunneplan i Farsta så stod maten på bordet iallafall =)
Lördagen bjöd på en stressig morgon till att börja med. Upp ur sängen kl. 9 för att stressa hem till mamma igen för fika/frukost. En del logistikproblem uppstod och det stod klart för mej att jag skulle lyckas med en klassiker. Nämligen, jag hade en notering för tidigare sen ankomst till träning och skulle således införskaffa frukt till laget under matchen. Jag var då tvungen att ringa Hitler aka Hellsten och erkänna att jag skulle bli sen eftersom jag var tvungen att segla förbi en affär av något slag för själva inhandlingen. Jättebra jobbat Lykke! Hur som, 10 min sen till samlingen i Farstahallen, och alltså dags för match mot Djurgården. Skön stämning i omklädninsrummet redan från början, och det fortsatte på plan. Var god läs matchref för vidare beskrivning av själva matchen. Det var alltså idel glada miner på Farstaspelarna efter också.
Väl hemma hos mamma igen ca kl. 14. Ella hade först bestämt sej för att sova över hos mormor. Bra tänkte jag, eftersom det skulle komma en del folk hem till oss på kvällen. Men hon hann dock ångra sej när jag skulle åka och hämta Love i Sumpan. Jaja, tänkte jag, hon får väl vara med och festa då. Killar droppade in hos från höger och vänster senare på kvällen och Ella bjöd på en och annan spännande dans, vilket var uppskattat. Hon agerade även paparazzifotograf under hela kvällen samt visade upp typ hälften av sina leksaker innan hon däckade runt kl. 21.30. Festen fortskred med hög musik, skrål och skrän. Men Ella hon sussade som en klubbad säl ändå. Sen fick killarna för sej att de skulle dra vidare och då satt jag där ensam med en halvt uppdrucken grogg. Som tur var fick jag tag på Emelie som precis stod på McD och skulle beställa, så jag bad om hemkörning. När hon sedan lämnade mej och jag blev ensam igen tänkte jag att, ja men då får jag väl sikta in mej på sängen då. Men uret hade nu hunnit bli så mycket som typ 3, och jag fick en förvarning om att några av grabbarna skulle släntra in igen. Jag stannade uppe och kollade lite på teve. Och mycket riktigt ramlar det in, inte mindre än fyra starka man, även de med varsin McD-påse. Det blev lite mer tjo och tjim innan de en efter en slocknade på diverse ytor i lägenheten. Tillslut fick även jag se mej besegrad av Mr. Blund runt kl. 5.
Söndag då. Evigt denna sega söndag. Ella var vaken vid kl. 8 och en viskande konversation slutade med att hon lovade mej att sitta tyst om hon fick titta på teve. Ytterligare drygt 2 timmar sömn fick jag således innan hon blev rastlös. Ja men då lämnar vi den här myrstacken tänkte jag och begav oss återigen till mamsen. Fördrev där tiden ett par timmar innan det var dags att bege sej hem igen för att väcka liv i killarna igen. Döm om min förvåning när jag kliver innanför dörren och möts av ett helt städat kök! Vad hände där liksom? Vilka grabbar, jag är så imponerad! Sedan var det dags att gästa Sköndalshallen. Denna vackra arena som för dagen skulle bjuda på högkvalitativ innebandy i herrarnas div. 3. Jag drog med Ella och klacken de långa 100 metrarna. Matchen var ungeför som man kunde vänta sej och slutade 6-6, ganska få mål med andra ord. Många av de här matcherna är jämna, men de slutar ofta typ 10-9. Anyway, det var en viktigt poäng då Sköndals herrar strider för att hålla sej kvar i trean.
När vi väl kom hem igen, jag och Ella, var jag så oerhört lättad över att killarna redan städat köket. Hade hela dagen haft sån himla ångest över att jag skulle vara tvungen att själv ta tag i det innan jag kunde laga mat. Ibland undrar man ju inte om karman är rättvis ändå =P Ella somnade sedan tidigt och det var inget bra på teve, så jag tänkte att jag skulle läsa lite i sängen istället, men det slutade med att jag själv somnade typ kl. 20.
Och här är jag nu, måndag igen. Vad ska nu denna vecka bjuda på? Vad min erfarenhet säger mej kommer även vecka 8 flyga förbi och innan man vet ordet av är det helg igen. Mest att se fram emot är tjejkvällen på lördag. Det var ett tag sen järngänget umgicks nu, så det är dags igen.
Men nu ska jag väl kanske ta tag i dagens arbete.
Fredagkvällen bestod av jobb jobb jobb. Hade planerat att åka hem senast kl. 17 och hade alltså lagt upp sysslorna på så vis att de skulle vara klara då. Men tji fick jag, uppgifter dyker upp emellan som måste lösas, kl. 19 lämnade jag kontoret. Jag har dock en sån enorm tur att jag har en grym mamma som ställer upp och hämtar på dagis och lagar mat! Så när jag anlände Sunneplan i Farsta så stod maten på bordet iallafall =)
Lördagen bjöd på en stressig morgon till att börja med. Upp ur sängen kl. 9 för att stressa hem till mamma igen för fika/frukost. En del logistikproblem uppstod och det stod klart för mej att jag skulle lyckas med en klassiker. Nämligen, jag hade en notering för tidigare sen ankomst till träning och skulle således införskaffa frukt till laget under matchen. Jag var då tvungen att ringa Hitler aka Hellsten och erkänna att jag skulle bli sen eftersom jag var tvungen att segla förbi en affär av något slag för själva inhandlingen. Jättebra jobbat Lykke! Hur som, 10 min sen till samlingen i Farstahallen, och alltså dags för match mot Djurgården. Skön stämning i omklädninsrummet redan från början, och det fortsatte på plan. Var god läs matchref för vidare beskrivning av själva matchen. Det var alltså idel glada miner på Farstaspelarna efter också.
Väl hemma hos mamma igen ca kl. 14. Ella hade först bestämt sej för att sova över hos mormor. Bra tänkte jag, eftersom det skulle komma en del folk hem till oss på kvällen. Men hon hann dock ångra sej när jag skulle åka och hämta Love i Sumpan. Jaja, tänkte jag, hon får väl vara med och festa då. Killar droppade in hos från höger och vänster senare på kvällen och Ella bjöd på en och annan spännande dans, vilket var uppskattat. Hon agerade även paparazzifotograf under hela kvällen samt visade upp typ hälften av sina leksaker innan hon däckade runt kl. 21.30. Festen fortskred med hög musik, skrål och skrän. Men Ella hon sussade som en klubbad säl ändå. Sen fick killarna för sej att de skulle dra vidare och då satt jag där ensam med en halvt uppdrucken grogg. Som tur var fick jag tag på Emelie som precis stod på McD och skulle beställa, så jag bad om hemkörning. När hon sedan lämnade mej och jag blev ensam igen tänkte jag att, ja men då får jag väl sikta in mej på sängen då. Men uret hade nu hunnit bli så mycket som typ 3, och jag fick en förvarning om att några av grabbarna skulle släntra in igen. Jag stannade uppe och kollade lite på teve. Och mycket riktigt ramlar det in, inte mindre än fyra starka man, även de med varsin McD-påse. Det blev lite mer tjo och tjim innan de en efter en slocknade på diverse ytor i lägenheten. Tillslut fick även jag se mej besegrad av Mr. Blund runt kl. 5.
Söndag då. Evigt denna sega söndag. Ella var vaken vid kl. 8 och en viskande konversation slutade med att hon lovade mej att sitta tyst om hon fick titta på teve. Ytterligare drygt 2 timmar sömn fick jag således innan hon blev rastlös. Ja men då lämnar vi den här myrstacken tänkte jag och begav oss återigen till mamsen. Fördrev där tiden ett par timmar innan det var dags att bege sej hem igen för att väcka liv i killarna igen. Döm om min förvåning när jag kliver innanför dörren och möts av ett helt städat kök! Vad hände där liksom? Vilka grabbar, jag är så imponerad! Sedan var det dags att gästa Sköndalshallen. Denna vackra arena som för dagen skulle bjuda på högkvalitativ innebandy i herrarnas div. 3. Jag drog med Ella och klacken de långa 100 metrarna. Matchen var ungeför som man kunde vänta sej och slutade 6-6, ganska få mål med andra ord. Många av de här matcherna är jämna, men de slutar ofta typ 10-9. Anyway, det var en viktigt poäng då Sköndals herrar strider för att hålla sej kvar i trean.
När vi väl kom hem igen, jag och Ella, var jag så oerhört lättad över att killarna redan städat köket. Hade hela dagen haft sån himla ångest över att jag skulle vara tvungen att själv ta tag i det innan jag kunde laga mat. Ibland undrar man ju inte om karman är rättvis ändå =P Ella somnade sedan tidigt och det var inget bra på teve, så jag tänkte att jag skulle läsa lite i sängen istället, men det slutade med att jag själv somnade typ kl. 20.
Och här är jag nu, måndag igen. Vad ska nu denna vecka bjuda på? Vad min erfarenhet säger mej kommer även vecka 8 flyga förbi och innan man vet ordet av är det helg igen. Mest att se fram emot är tjejkvällen på lördag. Det var ett tag sen järngänget umgicks nu, så det är dags igen.
Men nu ska jag väl kanske ta tag i dagens arbete.
Kommentarer
Trackback
