Revolutionerande
Låt mej börja detta inlägg med en liten anekdot.
Nyåret 2008 firade min familj hos en god vän på Öland. Denna goda vän och, i sin tur, hans goda vänner på ön, är mina servicekillar. Det vill säga, när bilen behöver mer avancerad service skickas den ner till Öland. När klockan började närma sej midnatt 31 december 2007 står jag och min käre far och tar oss ett litet bloss på farstubron. Av okänd anledning kommer vi in på ämnet bilstereos (-ar? Pluralis på den??). Bla bla bla, hur som helst kläcker farsan följande: "Men du har ju för faan CD i din bil!" (Jag har då under x antal dygn tidigare tillryggalagt ca 100 mil för diverse besök runt om i landet med endast P3 och ett risigt kassettband som underhållning). Mitt svar: "Va?! Det har jag väl för faan inte!! Jag har inte CD, jag har ju Volvos orginalstereo från 97 med endast kassett!" Farsgubben replikerar snabbt som en kobra: "Hä! Jag och Robban hittade en CD-växlare i bakluckan, ovanför vänster bakhjul. Man lyfter bara lite på inredningen, så sitter den där. Det såg vi inför förra årets besiktning." (Sista månad för besiktning när det gäller min bil är december, således var det vid detta tillfälle, ganska exakt ett år sedan de upptäckte detta). Jag utbrister, såklart: "Jaha!?! Och det kom du på att informera mej om just nu!?! Schysst!!" Farsan bara garvade och menade att "ja, men det tänkte väl inte jag på.."
Eftersom jag känner gubben rätt bra, så var det lika bra att rycka på axlarna och inte brusa upp mer över detta än nödvändigt. Men jag bad dock, vänligt men bestämt, honom att genast visa mej. Mycket riktigt satt på uppgiven plats, en växlare med plats för inte mindre än 6 skivor.
Efter denna upptäckt har jag inte ids utforska CD-spelaren närmare eftersom den enligt pappa inte var "riktigt 100". Jag har vid ett par tillfällen fått igång CD 1 vilket är ett exemplar av typ Mister Music från 95 eller nåt. En skiva som uppenbarligen fanns i bilen när jag köpte den. Vid ett fåtal tillfällen har jag även testat CD 2-6 vilket inte gett något resultat. Då har jag helt enkelt tänkt att det antagligen inte sitter några skivor i dessa fack.
Till saken.
När jag satt i bilköerna på väg hem från jobbet igår, får jag för mej att än en gång testa CD 2 (ibland är det ett mysterium varför man testar saker som man helt säkert vet inte fungerar). Men döm om min förvåning när det helt plötsligt strömmar ut soft rockmusik a la tråkigt 90-tal ur högtalarna. Fantastiskt tänker jag, och nu när jag ändå är igång kan jag lika gärna testa de resterande, 3-6, också. På plats nr 3 hittar jag även där någon intetsägande musik från det föregående decenniet. Men nu kommer vi till det spektakulära. På plats 4, som givetvis också fungerar, stöter jag på en Westlifeplatta! Helt plötsligt transporteras jag bakåt i tiden och finner mej liggandes på flickrumssängen, trånandes efter någon töntig innebandy-nörd-kille. (okej, jag ska erkänna, jag ägde aldrig någon skiva av detta band, men man tittade en hel del på ZTV på den tiden). Det här är ju svårt att toppa tänker jag, men tar sats än en gång och byter till nr 5, varpå Pippi Långstrumps ljuva stämma når mina öron. Nästa låt, Trazan och Barnane med Jag vill ju va som du (Kung Louie). Alltså, en skiva med barnlåtar. Nr 6 däremot, förgäves, ingen utdelning. Men vid det här laget är jag så häpen att det gör ingenting.
Kort sagt, denna upplevelse var väldigt omvälvande. Och, man undrar ju lite om hur den tidigare ägaren av bilen tänkte när han satte i dessa 5 skvior. Hur som helst, jag har CD i min gamla häck till bil så det är dumt att klaga.
En annan annorlunda upplevelse jag nu fått vara med om är att ligga på loftet i vårt lilla hus på landet och blogga! Jag har alltså med mej datorn och mitt trådlösa modem. Ja, det känns helt enkelt jättekonstigt.
För att runda av det hela lite skönt bjuder jag på en väldigt relevant disskusion mellan medelålders män. Män som i hela sitt liv arbetat med väldigt konkreta yrken och intressen. Ämnet de pratar om är just datorer och internet.
I hatt, i mitten: Bulan (farsan) lastbilschaufför. Till höger: Leffe (granne) sprängare. Till vänster: Hasse (granne) betongare. Inflikande röst: Anja (mamma) dagisfröken.
Nyåret 2008 firade min familj hos en god vän på Öland. Denna goda vän och, i sin tur, hans goda vänner på ön, är mina servicekillar. Det vill säga, när bilen behöver mer avancerad service skickas den ner till Öland. När klockan började närma sej midnatt 31 december 2007 står jag och min käre far och tar oss ett litet bloss på farstubron. Av okänd anledning kommer vi in på ämnet bilstereos (-ar? Pluralis på den??). Bla bla bla, hur som helst kläcker farsan följande: "Men du har ju för faan CD i din bil!" (Jag har då under x antal dygn tidigare tillryggalagt ca 100 mil för diverse besök runt om i landet med endast P3 och ett risigt kassettband som underhållning). Mitt svar: "Va?! Det har jag väl för faan inte!! Jag har inte CD, jag har ju Volvos orginalstereo från 97 med endast kassett!" Farsgubben replikerar snabbt som en kobra: "Hä! Jag och Robban hittade en CD-växlare i bakluckan, ovanför vänster bakhjul. Man lyfter bara lite på inredningen, så sitter den där. Det såg vi inför förra årets besiktning." (Sista månad för besiktning när det gäller min bil är december, således var det vid detta tillfälle, ganska exakt ett år sedan de upptäckte detta). Jag utbrister, såklart: "Jaha!?! Och det kom du på att informera mej om just nu!?! Schysst!!" Farsan bara garvade och menade att "ja, men det tänkte väl inte jag på.."
Eftersom jag känner gubben rätt bra, så var det lika bra att rycka på axlarna och inte brusa upp mer över detta än nödvändigt. Men jag bad dock, vänligt men bestämt, honom att genast visa mej. Mycket riktigt satt på uppgiven plats, en växlare med plats för inte mindre än 6 skivor.
Efter denna upptäckt har jag inte ids utforska CD-spelaren närmare eftersom den enligt pappa inte var "riktigt 100". Jag har vid ett par tillfällen fått igång CD 1 vilket är ett exemplar av typ Mister Music från 95 eller nåt. En skiva som uppenbarligen fanns i bilen när jag köpte den. Vid ett fåtal tillfällen har jag även testat CD 2-6 vilket inte gett något resultat. Då har jag helt enkelt tänkt att det antagligen inte sitter några skivor i dessa fack.
Till saken.
När jag satt i bilköerna på väg hem från jobbet igår, får jag för mej att än en gång testa CD 2 (ibland är det ett mysterium varför man testar saker som man helt säkert vet inte fungerar). Men döm om min förvåning när det helt plötsligt strömmar ut soft rockmusik a la tråkigt 90-tal ur högtalarna. Fantastiskt tänker jag, och nu när jag ändå är igång kan jag lika gärna testa de resterande, 3-6, också. På plats nr 3 hittar jag även där någon intetsägande musik från det föregående decenniet. Men nu kommer vi till det spektakulära. På plats 4, som givetvis också fungerar, stöter jag på en Westlifeplatta! Helt plötsligt transporteras jag bakåt i tiden och finner mej liggandes på flickrumssängen, trånandes efter någon töntig innebandy-nörd-kille. (okej, jag ska erkänna, jag ägde aldrig någon skiva av detta band, men man tittade en hel del på ZTV på den tiden). Det här är ju svårt att toppa tänker jag, men tar sats än en gång och byter till nr 5, varpå Pippi Långstrumps ljuva stämma når mina öron. Nästa låt, Trazan och Barnane med Jag vill ju va som du (Kung Louie). Alltså, en skiva med barnlåtar. Nr 6 däremot, förgäves, ingen utdelning. Men vid det här laget är jag så häpen att det gör ingenting.
Kort sagt, denna upplevelse var väldigt omvälvande. Och, man undrar ju lite om hur den tidigare ägaren av bilen tänkte när han satte i dessa 5 skvior. Hur som helst, jag har CD i min gamla häck till bil så det är dumt att klaga.
En annan annorlunda upplevelse jag nu fått vara med om är att ligga på loftet i vårt lilla hus på landet och blogga! Jag har alltså med mej datorn och mitt trådlösa modem. Ja, det känns helt enkelt jättekonstigt.
För att runda av det hela lite skönt bjuder jag på en väldigt relevant disskusion mellan medelålders män. Män som i hela sitt liv arbetat med väldigt konkreta yrken och intressen. Ämnet de pratar om är just datorer och internet.
I hatt, i mitten: Bulan (farsan) lastbilschaufför. Till höger: Leffe (granne) sprängare. Till vänster: Hasse (granne) betongare. Inflikande röst: Anja (mamma) dagisfröken.
Kommentarer
Postat av: Emelie
Aaaahahahahahahahaha! Fan vad ledsen jag är för att jag inte var DÄR! Vilken höjdare!
Trackback
