Sjuk
Vilken fredagskväll det blev med me, myself and I alltså. Lyckades skrapa ihop till den sushi jag länge varit sugen på. Vilket var tur då matlådan som väntade i kylen inte fanns där när jag kom hem. Love hade varit där och norpat den. Ölen hade han också tagit den lilla jäkeln. Men de var ju allfalla hans, så det ska jag inte säga något om.
Intog soffläge med min mat och var tvungen att erkänna för mej själv att, ja, det är nog en riktig förkylning på ingående. Ett par timmar senare var det ett faktum. Med en toarulle i den ena handen och fjärrkontrollen i den andra satt jag och väntade ut tiden för nedsläpp. Tänkte jag skulle kolla hockeyn. Zappandet skedde mellan SVT1 med Så ska det låta och Viasat Sport 1 där Rafael Nadal mer eller mindre slaktade sin landsman Carlos Moya. Det slank även ner en lite pillerackare. En Zlatopramen. Närmare bestämt en halvliter. Fan vad god den var.
Hur som helst, slog på hockeyn och satt där i min egen dimma av förkylning och buzz från ölen. Var ju en riktigt bra och spännande match, tills jag somnade i sista periodpausen. Vaknade halv sju på morgonen och beslöt mej, med feber i kroppen nu, att det nog var bäst att stänga av teven och gå och lägga mej i sängen trots allt.
Nu känns det ganska lugnt. Lite tung i huvudet bara. Hoppas brorsan och gänget kommer hit lite senare, då jag egentligen inte trivs med att sitta helt ensam hemma en hel helg.
Intog soffläge med min mat och var tvungen att erkänna för mej själv att, ja, det är nog en riktig förkylning på ingående. Ett par timmar senare var det ett faktum. Med en toarulle i den ena handen och fjärrkontrollen i den andra satt jag och väntade ut tiden för nedsläpp. Tänkte jag skulle kolla hockeyn. Zappandet skedde mellan SVT1 med Så ska det låta och Viasat Sport 1 där Rafael Nadal mer eller mindre slaktade sin landsman Carlos Moya. Det slank även ner en lite pillerackare. En Zlatopramen. Närmare bestämt en halvliter. Fan vad god den var.
Hur som helst, slog på hockeyn och satt där i min egen dimma av förkylning och buzz från ölen. Var ju en riktigt bra och spännande match, tills jag somnade i sista periodpausen. Vaknade halv sju på morgonen och beslöt mej, med feber i kroppen nu, att det nog var bäst att stänga av teven och gå och lägga mej i sängen trots allt.
Nu känns det ganska lugnt. Lite tung i huvudet bara. Hoppas brorsan och gänget kommer hit lite senare, då jag egentligen inte trivs med att sitta helt ensam hemma en hel helg.
Kommentarer
Trackback
