Lykke

Ja men vi kör en blogg på det här då..

Så, helgen (helgerna? allt flyter ihop i en dimma), spenderades med mina klubbisar. Jag kan konstatera att vi är ganska bra på att festa. Jag kan även konstatera att jag är lika bekräftelsetörstande som alltid. Tolka det som du vill. Ytterligare en reflektion på det, man är ju inte tjugo längre, om man säger. I och med den sensate tidens aktiviteter så låg jag hemma under måndagen med en ljungande nackspärr kryddat med blixtrande huvudvärk. Jo, men det var ju värt det. Eller?

För övrigt fick jag tillbaka mitt barn under måndagen. Hon hade enligt schemat spenderat en helg med sin far och hans familj.

Detta är vad jag fick tillbaka:



Jag spår fördärv!
Nästa gång kommer hon väl hem med piercade ögonbryn och svart hår!